om himlar.

Det är himlarna och vad de gör med mig. Pirret i magen när jag en sommarmorgon tittar ut genom mitt fönster och bara ser färgen babyblå. Ett stilla sommarregn som knappt hinner få fäste innan det stiger upp som ånga från den fortfarande solvarma asfalten. Glädjen när jag en skymning får se färgsprakande dramatik i horisonten, det rosa som leker högt över himlavalvet och egentligen bara är luftföroreningar. Känslan av obetydlighet som leker i min mage mitt i natten under karlavagnen och orions bälte. En orange sol som glider ner bakom träd, eller ännu hellre bakom vågor. Frihetskänslan när jag ligger på en äng, möjligtvis lite orolig över alla småkryp i gräset, tittar upp mot det stora blå och det stora vita och formar molndjur och ibland hela scenarion. Dundrande oväder som mitt i allt oväsen känns så väldigt fridfulla och tysta. Fasan (inte fågeln fasan) när jag ser två kondensstrimmor närma sig varandra i snabbt hastighet på något som ser ut att vara ungefär samma höjd. Blixtarna som i en millisekund lyser upp ljusgröna trädkronor och våta försommarängar. Åskan som kommer efter. Ösregnet. Det är himlarna och vad de gör med mig.

några favorithimlar:


solnedgångshimlar (dramatiken och färgerna)


natthimlar (den enorma, uppfyllande känslan)



sommarkvällshimlar (mildheten och känslan av att man är med i Roy Anderssons En kärlekshistoria)



flygplanshimlar (magin och upptäckten att jorden faktiskt är rund)



ovädershimlar (fantastiskt rakt igenom, naturens ilska)

KÄRLEKSFÖRKLARINGAR

jag håller med om varje stavelse i den här texten, himla himlar! det finaste som finns


björk

jag håller med på varenda liten del i det här, himlar är så himla fina, spelar ingen roll hur de ser ut, blå, svarta eller grå så fint bara.


elin

Åh vad fint. Himlar är så vackra så det är magiskt och jag håller med dig i allt du skriver!


Olga

Vad vackert.


Linnea

åh, favoriten är natt/stjärnhimlar. iallafall för stunden och speciellt på vintern. när luften är så kall och man fryser lite och trycker ned händerna i jackfickorna så långt det är möjligt och så har man det där nattsvarta stjärnbeströdda ovanför. då vill jag aldrig mer vara inomhus.


e.

himla fint!


Sara

åh, vad fint. då hoppas jag det också, för din skull.


evelina

Helt perfekt, fantastiskt. Hatar att himlen just nu är pappersvit, den sämsta himlafärgen som finns.


Sofia

himlar är nåt av det finaste som finns. allt förutom vinterhimlar som är den andra lik. (= jättegrå och trist)


inger helén

åh himlar, dina bilder här, din header och dina texter <3

varför kan inte himlen bara se ut så där nu. eller som den gjorde imorse under någon timme, då var den så fin


Clara

Åh, så vackra himlar! Jag kan verkligen känna igen mig i dina beskrivningar.


Hanna

ovädershimlar är min absoluta favoriter. dimma, åska, mörka moln. finfint


jennifer,

Älskar dina bilder, älskar hur himlar har en tendens att locka fram alla känslor man kan tänka sig.


Hjärterum

min favorit är solnedgångar i havet (tre kilo cheese, men är man på plats finns det liksom inget som slår det. Jag avskyr foton på solnedgångar i havet dock, för man fångar liksom aldrig känslan... allt blir så mycket mindre... så mycket mindre explosivt...) Soluppgångar är inte heller fel... å andra sidan måste man ju gå upp så tidigt.



andra favorit är stjärnhimlar på vintern. aldrig sett så klara stjärnor som på vintern.



skymningshimlar på ängar är helt fantastiska. det finns en äng nere vid järnvägen vid mitt hus som jag älskar på sommaren. insektsparanoia som sagt... En gång låg jag i gräset (jag tyckte att det var superromantiskt utan filt och allt, precis som i marie antoinette, typ). Det var jättemysigt också, men när jag kom hem upptäckte jag att jag hade fått en fästing i armhålan... eeeeeeeeeck. (ta med filt, liksom...)


izzie

åh, himlar är verkligen vackra. eller egentligen är det ju samma himmel hela tiden, men i olika färg..


kajsa

Wow, helt magiska bilder!


My

Upp