tystnat har leken. tystnat har sången. högt över marken svävar betongen.
Idag tittar jag igenom mina gamla foton, den externa hårddisken är omformaterad och nyfylld och inte alls rörig längre. Jag hittar en småkylig S-bahnstation, en sönderklottrad port på Neue Bahnhofstraße som länge dunkade självständighet ensamhet frihet ansvar panik hemma äventyr lugn, en Julia arton år gammal som dansade hem längs de tyska trottoarerna klockan sju på morgonen och förundrades över att verkligheten kunde kännas så magisk.
Det är en söndag i Jönköping och himlen är totalt jävla odramatiskt helvit. Jag kokar ägg och äter dem ur äggkoppen från Upsala-Ekeby, dricker grapefruktjuice ur mina nya champagnekupor från Luminarc, smeker teakbrickan av märket Karl Holmberg i Götene. Nörd. Igår var en dag då jag fyndade second hand. Tänker mig att en aning svensk design är nödvändig i lilla Neuköllnlägenheten. Och det faktum att champagnekuporna är franska sätter liksom en basker på sned på hela grejen och det är ju faktiskt bättre än en guldkant på tillvaron.
När jag har ätit upp min frukost lyssnar jag på Timo Räisänens version av Lyckliga gatan, svajar omkring, mysnjuter. Det hela följs upp med lite Sweet Marie (för om min kropp inte dansar till den låten så vill jag inte vara med längre). Fulsjunger mitt allra bästa, spelar luftgitarr, headbangar. Inte nödvändigtvis för att det passar in, men för att jag måste göra någonting för att sluta känna mig så här grå och för att sluta gå omkring med alla symptom på stress högst närvarande i kroppen. Mitt hår, som flyger både hit och dit under utövandet av den ädla konsten headbanging, ska alldeles strax färgas mörkbrunt och kortas av några centimeter. Att ha rött hår var kul i några veckor, inte mer. Kanske är det för att ännu en förändring håller på att ske i mitt liv, då brukar ju klichéartat nog någonting hända med mitt hår.
Om tretton dagar försvinner jag iväg till Berlin. Innan det ska jag skriva en sista sommarkursuppsats, fira min farmors sjuttioårsdag på en båt som åker fram och tillbaka i Östersjön ett litet tag, hjälpa min bror att flytta ifrån Göteborg, halvera min garderob, packa väskorna, och lägga ner champagnekuporna i en kartong tillsammans med mina salladsbestick i teak. Lyxtillvaro, egentligen. Andas ska jag också göra förresten, helst inte med kaninpuls.
OBS: TRE INLÄGG PÅ FEM DAGAR. HUR DUKTIGT?
Det är en söndag i Jönköping och himlen är totalt jävla odramatiskt helvit. Jag kokar ägg och äter dem ur äggkoppen från Upsala-Ekeby, dricker grapefruktjuice ur mina nya champagnekupor från Luminarc, smeker teakbrickan av märket Karl Holmberg i Götene. Nörd. Igår var en dag då jag fyndade second hand. Tänker mig att en aning svensk design är nödvändig i lilla Neuköllnlägenheten. Och det faktum att champagnekuporna är franska sätter liksom en basker på sned på hela grejen och det är ju faktiskt bättre än en guldkant på tillvaron.
När jag har ätit upp min frukost lyssnar jag på Timo Räisänens version av Lyckliga gatan, svajar omkring, mysnjuter. Det hela följs upp med lite Sweet Marie (för om min kropp inte dansar till den låten så vill jag inte vara med längre). Fulsjunger mitt allra bästa, spelar luftgitarr, headbangar. Inte nödvändigtvis för att det passar in, men för att jag måste göra någonting för att sluta känna mig så här grå och för att sluta gå omkring med alla symptom på stress högst närvarande i kroppen. Mitt hår, som flyger både hit och dit under utövandet av den ädla konsten headbanging, ska alldeles strax färgas mörkbrunt och kortas av några centimeter. Att ha rött hår var kul i några veckor, inte mer. Kanske är det för att ännu en förändring håller på att ske i mitt liv, då brukar ju klichéartat nog någonting hända med mitt hår.
Om tretton dagar försvinner jag iväg till Berlin. Innan det ska jag skriva en sista sommarkursuppsats, fira min farmors sjuttioårsdag på en båt som åker fram och tillbaka i Östersjön ett litet tag, hjälpa min bror att flytta ifrån Göteborg, halvera min garderob, packa väskorna, och lägga ner champagnekuporna i en kartong tillsammans med mina salladsbestick i teak. Lyxtillvaro, egentligen. Andas ska jag också göra förresten, helst inte med kaninpuls.
OBS: TRE INLÄGG PÅ FEM DAGAR. HUR DUKTIGT?