SÄG HEJ PÅ EMMABODAFESTIVALEN
Nej. Nog med nonsens och hudvårdsprodukter. Efter morgondagens korta arbetspass åker jag en liten bit söderut tillsammans med Sophie, min bror och några andra pojkar/män. En av pojkmännen kommer från Frankrike men heter ändå inte Jean-Claude. Jag är besviken. Väl framme i Emmaboda kommer jag att med mycket stil, elegans och skicklighet slå upp det silvriga tält som har överlevt en Arvikafestival och två festivaler i Emmaboda. Nu är det dags för min tredje och aldrig förr har mina olika attiraljer varit så vackert utlagda på min säng för att sedan en efter en bli avkryssade på min mycket ambitiösa packningslista. Annars hade jag kanske, gud förbjude, glömt våtservetterna eller ficklampan eller kombinationslåset eller solfjädern. Min stil under Emmabodafestivalen hade kunnat bli följande: "MÄNNER ODER ALKOHOL?! ALKOHOL!!!". Så står det nämligen på det vykort som min primadonna Sofia skickade till mig från Polen för inte alltför längesen. Men jag tänker att jag tar både männen och alkoholen. Jämt och ständigt. Hela tiden. Tusen gånger om. Men några gånger går jordnötssmöret före båda två.
Sååå. Vad jag egentligen vill komma fram till är följande: OM NÅGON AV ER SER MIG PÅ EMMABODA MEN INTE KOMMER FRAM OCH HÄLSAR ÄR STRAFFET ARKEBUSERING AV MIG PERSONLIGEN. LÅT MIG BJUDA PÅ TRE KLUNKAR ÖL ELLER FNITTRA NERVÖST I NÅGRA SEKUNDER ELLER MUMLA ATT NI ÄR SÅ HIMLA FINA. MEST AV ALLT VILL JAG JU BARA KRAMA ER.
AJAJ KAPTEN
Lovis