men vem ska trösta knyttet och förklara att en sång är bättre än en kappsäck ifall vägen är för lång.


Nu tänkte jag visa er fyra av mina allra finaste böcker.






Vi börjar med den allra minsta först, nämligen Tim Burtons "The Melancholy Death Of Oyster Boy & Other Stories". Jag fick den i julklapp av min pappa för några år sedan, den har finaste silvriga texten och bästa mönstret på insidan av bokpärmarna. Det finns så många olika texter och illustrationer som berättar om helt fasansfulla öden, givetvis på rim. Så fasligt fin att bläddra i.







Nästa bok är Shaun Tans "tales from outer suburbia" . Den ramlade jag in i för första gången under ett bokhandelsbesök i Paris hösten tvåtusentio. Femton månader senare fick jag den i julklapp av min bror. Shaun Tan tecknar helt fantastiskt, kanske har någon av er tittat i hans väldigt älskade bok "The Arrival"? Den här boken innehåller, likt titeln avslöjar, olika berättelser från förorten. Vissa berättelser är korta, vissa långa, vissa roliga, vissa sorgliga. Och allt är så ruskigt vackert.







Mitt tredje tips är en bok som jag tror att många av er har läst, nämligen"Vem ska trösta knyttet?" av magiska Tove Jansson. När jag var liten var jag så himla rädd för den här boken, allting var så stort och mörkt och ensamt och läskigt. Dessutom brukade jag lyssna på väldigt melankoliska tonsättningar av texterna i boken. Men jag tyckte ändå alltid om den, den förmedlade en så häftig känsla som inte riktigt gick att ta på. Och det är ju verkligen fantastiskt hur Tove Jansson inte kallar sina böcker för barnböcker eller vuxenböcker, utan istället låter det avgöras av läsaren. I hennes sagovärldar vet en aldrig hur gamla karaktärerna är, ingen är helt god eller helt ond, och det djuriska blandas ständigt med det mänskliga. Och hennes sätt att skriva, wow! Okej. Så. Den här kärleksförklaringen skulle kunna fortsätta i all evinnerlighet. Tack för mig. Nu över till nästa tips.









Plötsligt lämnar vi allt vad illustrationer heter och tittar istället på den tyngsta bok jag äger. "Cosmic Communist Constructions Photographed" är en bok som jag kan nörda ner mig i hur länge som helst. För några år sedan åkte Frédéric Chaubin runt i forna Sovjetunionen för att fotografera olika byggnader från den tiden. Och det är så fantastiskt mycket betong och utflippade fabriksbyggnader och bastuliknande balkonger och bombastiska skrytbyggen. AHHHH. Den. Här. Boken. Är. Så. Magisk. Jag vet att jag är knäpp, okej, och byggnaderna är kanske egentligen gråa och deprimerande. Men jag råkar vara väldigt intresserad av typ sovjetisk arkitektur och kalla kriget och östtyskland och andra lika sköna grejer. Jag menar, vem tycker inte om ryska institut för robotteknik och betongsimbassänger i Litauen och cirkusar i Moldavien?
Så. Det var allt för mig. Nu ska jag och mina uppsvullna halsmandlar sova jättelänge så vi orkar ta oss till folkhögskolan imorgon. Dröm sött.
de så så fine ut!!
maria