en vår genom photo booth // i know what love isn't
Vad jag borde göra just nu: plugga beteendegenetik och neuropsykologi.
Vad jag gör just nu: berättar för er hur min vår har sett ut genom photo booth. Typ som nedan, nämligen:
Det här är jag tillsammans med gullegullkatten Elsa som bor i mitt kollektiv. Den tjugoandra januari var en storslagen dag, det var nämligen dagen då Elsa för första gången slickade på mina öron, började spinna när jag klappade henne, och somnade i mitt knä. Och sedan har hon aldrig någonsin somnat i mitt knä igen. Förmodligen för att jag blev så exalterad över att hon brydde sig så mycket om lilla mig och sedan den dagen ivrigt har försökt få henne att älska mig. Tog den här bilden för att skicka till Tom som bevis på min och Elsas ömsesidiga kärlek, det är nämligen lite så att det pågår en tävling om Elsas eviga kärlek här hemma. Tom (alltså Elsas officiella husse) vinner varje gång, men jag har börjat imitera hans röstläge och hans sätt att klappa henne, så det är nog bara en tidsfråga innan hon blir min för evigt. När jag kommer innanför ytterdörren ropar jag alltså "HALLÅ ELSI" på bredaste möjliga skånska för att lura henne till mig, det går sådär.
Vad jag gör just nu: berättar för er hur min vår har sett ut genom photo booth. Typ som nedan, nämligen:
Det här är jag tillsammans med gullegullkatten Elsa som bor i mitt kollektiv. Den tjugoandra januari var en storslagen dag, det var nämligen dagen då Elsa för första gången slickade på mina öron, började spinna när jag klappade henne, och somnade i mitt knä. Och sedan har hon aldrig någonsin somnat i mitt knä igen. Förmodligen för att jag blev så exalterad över att hon brydde sig så mycket om lilla mig och sedan den dagen ivrigt har försökt få henne att älska mig. Tog den här bilden för att skicka till Tom som bevis på min och Elsas ömsesidiga kärlek, det är nämligen lite så att det pågår en tävling om Elsas eviga kärlek här hemma. Tom (alltså Elsas officiella husse) vinner varje gång, men jag har börjat imitera hans röstläge och hans sätt att klappa henne, så det är nog bara en tidsfråga innan hon blir min för evigt. När jag kommer innanför ytterdörren ropar jag alltså "HALLÅ ELSI" på bredaste möjliga skånska för att lura henne till mig, det går sådär.
Här har ni två rysligt magiska personer (som kanske har hetsat lite om att de faktiskt måste få göra bloggdebut snart, heh)!!! Rebecca pratar så grov stockholmska att ingen förstår vad hon säger (allt är fräääääscht) och Elin pratar så grov skånska att ingen förstår vad hon säger (föreställ er en skåning säga ordet "turturduvor" och multiplicera detta med tio). Okej. Riktigt så illa är det inte. Och vi tre kommunicerar dessutom mest genom the international language of looooooveeeee. Här sitter vi längst bak i föreläsningssalen, googlar kattungar och äter nutella. Eller, egentligen är det mest jag som gör sådant under alla våra föreläsningar, har onekligen diverse koncentrationssvårigheter. Men vad jag vill komma fram till är alltså: VILKEN GREJ ATT FÅ LÄRA KÄNNA DESSA MIRAKEL!!! Vi har kaosat och skrattat och gråtit så mycket ihop redan. OCH ÄVENTYRET HAR BARA BÖRJAT.
Tror att det här var när vi införde grejen "hot girls reading" i en gruppkonversation på Facebook. Är ju nämligen givetvis ett stort fan av detta instagramkonto: hotdudesreading (länk).
Här var jag bara allmänt het i mörkbrun pottfrisyr.
Och så färgades allt väldigt rött.
Och så köpte jag tulpaner för att göra mig själv en aning mer studiemotiverad.
Tipsade säkerligen någon om att "Cosmic Communist Constructions Photographed" är en ypperlig bok.
I mitten av mars var det dags för psykologstudentkongress i Östersund. Vi åkte alltså hundra mil fram och tillbaka med buss från Malmö. Jag vet exakt varför jag utsatte mig själv för den resan men jag önskar nästan att jag inte hade gjort det. På denna gulliga bild visar jag Rebecca att jag har ett extra liggunderlag till henne.
Här är jag totalt och fullkomligt söndergråten och heartbroken. Skulle visa Elin att jag ändå hade lite Tove Jansson, skulle visa henne att allt nog ändå kommer att bli okej till slut.
Blev väldigt sjuk efter Östersund, precis som resten av gänget som hade hängt med.
Sedan blev jag lite fräschare.
Albert kliar sig fundersamt på hakan medan Elin, Maria och jag avnjuter gratisklubbor.
Åkte iväg till min mosters sommarstuga i Småland för att fira påsk. Hade egen kupé med havsblå säten. Var helt otroligt nöjd.
Allmänt schleten och ljushårig efter hårt statistikpluggande.
Efter att ha kommit hem från Berlin färgade jag håret mörkrött och målade naglarna glittriga för att få känna mig som Julia 2.0 eller något liknande. Här dricker jag te i gungstolen i vårt vardagsrum, febersnörvlar och struntar i att plugga.
Här är jag helt extremt redo för open air vid havet med vin och disco och house på kristi himmelsfärd, men det går inte ens nästan att avläsa i min blick. Tjugo minuter senare är klockan ett och då dricker jag jägermeister tillsammans med sju andra personer i vårt vardagsrum.
En aning mer sliten några dagar senare. Tror att jag här hade slagits av insikten att det inte är jättebra att inte plugga någonting alls på tre veckor bara för att en inte känner för det. Plötsligt är tentan väldigt mycket närmare och livet väldigt mycket hårdare.
Och så skulle jag visa min mamma att jag hade köpt mig en stilig gardin att använda som draperi.
Och nu befinner vi oss i nuet igen. Utforskar looken Julia 3.0 som har åstadkommits genom att sno juriststudenternas favoritfrisyr rakt av, nämligen backslicket. Ser så jävla seriouzz ut i den här frisyren, vet inte riktigt om jag gillar't. Jag sitter alltså vid ett bord på Malmö Stadsbibliotek med boken "biological psychology" framför mig, men det var så trevligt att skriva det här inlägget att det inte ens spelar någon roll att jag förmodligen kommer att kugga min tenta på åtta högskolepoäng om jag fortsätter i det här tempot. Det finns ju omtentor, har jag hört. Och dessutom har jag både Mejerietjobb och bredvidgång som personlig assistent att hinna med nu i veckan. Mmm. Ja. Livet osv. Vill helst av allt läsa långa romaner i en stuga någonstans, höra regnet smattra mot rutorna, ha vänner bredvid mig i den mjuka soffan, lägga in mer ved i kakelugnen, ta ett dopp i sjön, laga vegetarisk pulled pork, tända stearinljus, skratta med vännerna, dricka rödvin, klappa på en katt.
JÄTTE fin i håret är du! Man kan ju köra backslick ibland och annat ibland, väl? :)
Julia