ännu mer rosa och jag hade spytt




Jag klottrar ner saker på händerna som försvinner lika fort igen, tittar på körsbärsträd och nyutslagna björklöv, balanserar på trottoarkanter, njuter av att mina strumpbyxor är alldeles ofattbart mjuka och sätter upp popknutar mitt på huvudet. Teaterfestivalen var sådär obeskrivligt bra som vissa saker är (dock saknades det söta brunhåriga teaterpojkar). Vi fick jättebra kritik för vår teaterpjäs av en bedömningsgrupp, åt onyttighter mest hela tiden, drack té under en stjärnklar himmel, skrattade med vinden och sov näst intill ingenting.

Allt känns lite rosa just nu. Sockervaddigt, fluffigt och alldeles ljuvligt. Eller nej, jag tycker varken om färgen rosa eller sockervadd. Galet fint är snarare hur allting känns. Och alla ni som kommenterar är också galet fina! Ni gör mig så himla glad och nu får jag verkligen ta tag i att svara på era fina kommentarer.

Jag behöver vara uppe, jag behöver vara nere.




Kontraster är verkligen viktiga, man behöver dem för att överleva. Jag behöver vara uppe, jag behöver vara nere, jag måste få skrika, jag måste få gråta och jag måste få skratta mitt i den djupaste sorg. Om man var lycklig hela livet ut skulle man inte längre uppleva det som lycka, utan som något grått, flummigt tillstånd. Man behöver även skit och depression.

Men just nu är jag lycklig. Kanske, tror jag, nästan i alla fall, men det är svårt att avgöra. Anledningen till lyckokänslorna är att jag hela helgen ska befinna mig i Kalmar. Där ska spelas teater, umgås med härligt teaterfolk och kanske hånglas med någon fin brunlockig teaterpojke. På en teaterfestival ska man inte sova på liggunderlaget man har med sig, utan bara levalevaleva. Det kommer att bli hur fint som helst.

Och om någon vill skriva något medan jag är borta får person i fråga gärna göra det. Kanske berätta lite om er själva, skriva en dikt, skicka en spotifylista, fråga mig om något eller skriva varför ni väljer att läsa det jag skriver. Då skulle jag bli väldigt glad.

tack-och-hej-och-nafs-i-benet-och-sånt-där.
Upp