Berlinguiden.

I ett svängigt tequilarus besöker vi fem olika barer och när vi vaknar imorgon finns det tusen åter. Minst. I ett mörkt hörn lyssnas det på soul som tydligen inte är lika bra som den soul som spelas i det där andra hörnet eller på den där andra baren eller i den där andra lägenheten eller på den där andra klubben. Om och om igen försöker jag dansa tills mina fötter värker och mina ben knappt längre bär, men resultatet blir alltid veckolångt feberyrande i sängen. Aldrig har jag hatat mitt urkassa immunförsvar lika innerligt som här i Berlin. Ibland händer det att jag råkar fokusera på allt det där som jag aldrig hinner med. Alla klubbar som förblir osönderdansade av mina fötter, alla museitavlor som tvingas överleva utan mina trånande blickar, all klätterväxtkvarter som jag aldrig ens passerar. För. Det. Finns. Så. Mycket. Här. Det finns så många regler och så många ickeregler, så mycket prestige och så mycket den rena rama motsatsen. En person talar om Katerholzig som den mest överhypade klubben någonsin, en annan bor där varje helg. Någon går på speed och någon annan på MDMA, en tredje hatar allt vad droger heter för att hen hamnade på rehab och sedan på gatan och sedan inte så mycket mer. Och då spelar det ingen roll att TANZEN IST AUCH SPORT och att man en gång i tiden var en ball typ på Berghain. Det går att leva tusen olika liv här, totalt åtskilda från varandra. Det går att bo i miljonprojekt och bara se grått. Det går att titta ner i asfalten och där överallt upptäcka små metallplattor där judars namn, yrken, bortföringsdagar och dödsdagar står beskrivna. Det går att vara en medelålders man i kvinnokläder och utsmetat läppstift. Det går att smälta in i turisthorderna och gå på långa graffitirundturer. Det går att lära sig språket på ett halvår och sedan arbeta som servitris på en restaurang och där hata allt vad gubbiga hierarkier och sexism heter. Det går att skaffa våning tillsammans med en schweizisk diplomat i Prenzlauer Berg och sedan bjuda in bekanta på ostfondue och Pimms. Det går att glömma bort allt vad man står för och leva för ruset och påstå att man jobbar som dj. Berlin är finkulturens och fulkulturens stad. Klubbarnas och drogernas. Vakenhetens och det diffusas. Kanalernas och de övergivna byggnadernas. Tyskarnas och turkarnas. Parkernas och ölflaskornas. Västs och östs. Jag har ingen aning om vart jag ska börja. Mitt i allt som jag har upplevt känner jag mig som en total nybörjare. Det enda jag egentligen vet är att jag vill kyssa den här staden i regnet, ligga med den brutalt, smeka den över hustaken, och vakna med den bredvid mig varje morgon.

Och här kommer den: min guide till staden Berlin.


ÄTA.

Boka bord om ni ska till en restaurang en helgkväll (och på sommarn kan det nog vara bra att reservera bord även övriga kvällar). Överallt kan man köpa billig snabbmat, och det fungerar givetvis även strålande att gå in på ett bageri eller shoppa loss inne i en mataffär. Försök att undvika matställen runt Alexanderplatz eller i närheten av turistattraktioner, maten är ofta överprissatt och av halvkass kvalitet.

Datscha (Gabriel-Max-Straße 1, 10245 Berlin)
Rysk restaurang med så himmelska frukostar, middagar och desserter att jag nog skulle kunna tänka mig att äta där varje dag. Dessutom känns inredningen traditionellt rysk, stämningen lugn och fin, personalen väldigt trevlig. Priserna för en huvudrätt varierar från typ åtta euro till femton, så det är inte superbilligt, men definitivt värt vartenda öre. Ät för guds skull de ryska spinatdumplingsen med vitvinssås, ångkokt lax och laxkaviar.

Transit (Sonntagstraße 28, 10245 Berlin)
Småstressig restaurang (p.g.a. väldigt mycket folk) där det erbjuds asiatisk tapas. Varje liten rätt kostar tre euro och man behöver kanske två eller tre för att bli mätt. Till beställer man ris eller nudlar för en euro. Väggarna är rödsvarta och i taket hänger fågelburar.

Kimchi Princess (Skalitzer Straße 36, 10999 Berlin)
Koreansk restaurang med industrikänsla, låga bord och proffsig personal. Maten är stark, väldigt stark, och tycker man inte om det så ska man kanske inte äta på Kimchi Princess. Men annars borde man definitivt prova allt möjligt här. Jag har till exempel provat jeongol, dumplings, kimchi och sashimi. Ingenting gjorde mig besviken. De tillbehör som följer med varje rätt är dessutom strålande. Priserna varierar ganska mycket beroende på vad du äter, men ligger någonstans mellan 9 och 18 euro.

More (Motzstraße 28, 10777 Berlin)
Stilig restaurang i Schöneberg med strålande mat som glider omkring i gränslandet mellan det tyska och det italienska köket. Servitörerna är professionella, kunderna homosexuella och inredningen röd. Prisnivån är ganska hög, den liknar den på Kimchi Princess.

Martinello (Reichenberger Straße 115, 10999 Berlin)
En helmysig italiensk restaurang som jag och min kusin ramlade rakt in i en eftermiddag förra veckan. Åt en gudomlig risotto för enbart 4,90 och blev ledd ner i källaren, genom flera dörrar, för att komma till kundtoaletten. Parmesan, olivolja och vitt vin är min melodi. Kocken är en gubbe som står och lagar maten i en lägenhet bakom restaurangen. Hur fint som helst. Det säljs även italienska delikatesser och glass i stora lass.

Habibi (Goltzstraße 24, 10781 Berlin)
Bästa falafeln och haloumin i Berlin. Lovar. Eller alltså, jag har ju inte provat aaaalla ställen, men det här stället vill jag äta på tusen gånger om. Friterad haloumi i bröd kostar 2,50 och samma pris gäller för falafel och schawarma. Stället ligger på Winterfeldplatz i hjärtat av Schöneberg, där står två balla byggnader av arkitekten Heinrich Baller, och på onsdagar är det matmarknad.

Kauf Dich Glücklich (Oderberger Straße 44, 10435 Berlin)
Ett magiskt våffel- och pannkaksställe i Prenzlauer Berg. Allt är så billigt och gott, och körsbärsglassen är kanske värd att dö för. Dessutom är det väl lite svårt att tacka nej till pastellig femtiotalsinredning, snirkliga utomhusmöbler och ljusslingor i träden?


BARER.

Alltså. När det kommer till barer är det så väldigt mycket som handlar om vilken kväll man är där, vilket folk som är där, vilka man är där med, vilket humör man är på, vad man tycker om. Jag kommer inte ens nästan ihåg hälften av namnen på alla barer som jag har trillat in på under olika suddiga kvällar och tidiga morgnar. Men här kommer några stycken i alla fall.

Mano
(Skalitzer Straße 46A, 10997 Berlin)
Om man vill ha någonstans att sitta kan det vara bra att komma hit tidigt, det brukar bli ganska fullt. Här gillar jag att ta några öl med en fin vän och prata riktigt länge. Det finns små bänkar och stolar och någon soffa och något som känns som utemöbler och en liten loftsäng och ett rökrum. Kulörta lyktor, djs, träig inredning och trevlig personal är ju alltid fint.

Bohnengold (Reichenberger Straße 153, 10999 Berlin)
Väldigt bra alternativ om man åker till Berlin som minderårig och kanske inte riktigt kommer in på de hippaste klubbarna. Här finns det nämligen fem olika, rökiga rum fyllda med folk. Det brukar finnas dansgolv och dj, och allt känns väldigt berlinigt.

Soulcat (Reichenberger Straße 73, 10999 Berlin)
En fin bar där man kan dricka rödvin och lyssna på bra musik. Spana in hemsidan för schema.

Kptn (Simon-Dach-Straße 32, 10245 Berlin)
Ett hak hemma i mina hoods med en jäkla massa unga tyskar. Ibland springer man in i någon jättekul typ, ibland är folket idioter, ibland är det så fullproppat att man inte ens kan stå därinne. Det finns ett kickerspel i ett trångt hörn och gräsandsmotiv på badrumskaklet. Alkoholen är hur billig som helst, en Sternburger (billigaste tyska ölen) kostar 1,50.

Que Pasa (Skalitzer Straße 107, 10997 Berlin)
Gå hit enbart för att dricka superstarka drinkar för 3,50 i en knäpp turistmiljö. Annars finns det ingen som helst anledning, haha. Stället ligger liksom nära många bra barer, och ibland känner man ju för att grunda med en Long Island Ice Tea. Kanske är det egentligen ingen god idé, men åtminstone en ganska rolig sådan.

Luzia (Oranienstraße 34, 10999 Berlin)
Luzia är ungefär alltid fullproppat av ungt hipsterfolk med button down-knäppning, skägg och egenrullade cigaretter. Det kan ju vara trevligt emellanåt. Stället är stiligt, men jag har bara varit där på en söndag, och då kändes det nästan lite för välordnat. Dock vill jag dit igen. Snart.

The Black Lodge (Sanderstraße 6, 12047 Berlin)
Bar i Neukölln som är inredd som Twin Peaks-karaktären Coopers mystiska drömmar (komplett med svartvitt golv och röda sammetsdraperier). En gång hade jag det fantastisk fint på The Black Lodge, nämligen under deras öppningskväll, men sedan har jag tyckt att det varit lite väl tomt. Men ändå, Twin Peaks liksom!

Michelberger Hotel (Warschauer Straße 39/40, 10243 Berlin)
Baren i foajén på konsthotellet Michelberger är fin och mysig, men kanske inte den ideala platsen om man vill träffa tusentals nya personer, utan snarare om man vill sitta ner och dricka ett glas vin.

Roses (Oranienstraße 187, 10999 Berlin)
Bögbar i Kreuzberg med trevlig stämning, rosalurviga väggar och män i tighta t-shirts. Här finns det även många turister. Nästa bar i min guide har enligt min erfarenhet inte riktigt lika många turister, om det är positivt eller negativt får man väl ta reda på själv.

Café Heile Welt (Motzstraße 5, 10777 Berlin)
Bögbar i Schöneberg med trevlig stämning, lurviga väggar och män i tighta t-shirts.

Monster Ronson's Ichiban Karaoke (Warschauer Straße 34, 10243 Berlin)
Vill du sjunga karaoke? Gå till Monster Ronson's. Berlinkänslan är uppenbar, och utöver en stor scen där man kan sjunga falskt och innerligt för alla närvarande, finns det små träbås med knäpp belysning att hyra per timme. Bäst drag är det på söndagskvällarna. När jag var ny i staden ställde jag mig på den stora scenen och sjöng ut raderna "i'm just a girl, all pretty and petite, so don't let me have any rights", och kände att jag hade kickat just precis allting. Bra känsla.


KLUBBAR.

Min ”klubbar jag måste besöka”-lista är oerhört lång och inkluderar bland annat Katerholzig, Berghain och Sisyphos. Så mina tips blir hemskt bristfälliga på denna punkt. Men, besök inte Matrix, Tresor, Spindler und Klatt eller Lieblingstag. Fy. Matrix har jag inte ens besökt, men ryktena är illa nog. About Blank är en annan klubb som jag inte alls gillar, men där går meningarna tydligen isär. På många klubbar är det tjugoettårsgräns, men det brukar inte vara några problem. Strunta bara i saker som att bete dig drygt, vara för full, ljuga om din ålder eller glömma legitimationen hemma. Arton år och extrema kläder/helsvarta kläder räcker långt. Och gå inte ut innan klockan ett, då har ingenting dragit igång. På sommaren finns det hur många open air-klubbar som helst (typ i skogar i mitten av ingenstans, under broar mitt i stan, vid kanten av Spree, på den gamla flygplatsen), gilla den här facebookgruppen för mer information vetja: OpenAirBerlin. Salon Zur Wilden Renate (Alt-Stralau 70, 10245 Berlin) är min favoritklubb. I ett gammalt lägenhetshus med kulörta lyktor dansar man i trånga vardagsrum till monoton electro. Renate är verkligen definitionen av en klubb i Berlin, och allt känns hur fint som helst. På klubben Cassiopeia (Revaler Straße 99, 10245 Berlin) har jag dansat till åttiotalsdisco och knäpp reggae tillsammans med lite för lite folk, det kan vara ganska fint ibland, stället ligger dessutom inne på RAW-området som är häftigt nog i sig. På torsdagar rekommenderar jag starkt ett besök på Rosi’s (Revaler Straße 29, 10245 Berlin). På innergården finns pingisbord, soffor och en himla massa tyskar. På dansgolvet spelas något elektroniskt, något poppigt, något märkligt tyskt och allt däremellan. I de mörkaste hörnen finns det biostolar att sitta och hångla i. Ett tips är att titta på alla affischer som hänger överallt i stan, tillfälliga klubbar och speciella evenemang är givetvis ingen ovanlighet. Härnäst är jag sugen på Soul Explosion som brukar anordnas i lite olika lokaler runtom i Berlin. Nordic By Nature är ett fint klubbkoncept om man kanske känner för att dansa till lite svensk indiepop eller så. Andra klubbar som folk brukar snacka om är till exempel Magnet, Tape, Watergate, Weekday, Golden Gate och Club Der Visionäre. Men det finns liksom tusen och tusen åter och om ställen är bra eller dåliga är nog bäst att avgöra på egen hand. Så, klubba fint och vilt!


OMRÅDEN VÄRDA ATT HÄNGA I.

Kreuzberg
Området som är så ”jävla äkta Berlin”, alternativt ”totalt förstört av turister”. Det beror liksom på vem man frågar och vad man är ute efter. Häftigt smutsiga barer ligger vägg i vägg med överprissatta turistrestauranger som ligger vägg i vägg med turkiska caféer. Och överallt finns det graffiti. Kreuzberg brukade vara turkarnas område, sedan blev det alla hipsters område, sedan blev det turisternas. Typ så.

Neukölln
Det är hit alla hipsters har dragit nu när de har hängt färdigt i Kreuzberg. Nya caféer, restauranger och klädaffärer öppnar upp sina dörrar i takt med att lägenhetshyrorna stiger. Det är dock mest norra Neukölln längs typ Maybachufer som har genomgått denna förändring, området kallas Kreuzkölln. Bortanför Hermannplatz är Neukölln fortfarande turkarnas område.

Prenzlauer Berg
Prenzlauer Berg har genomgått ungefär samma förvandling som Kreuzberg, förutom att det aldrig var turkarnas område. Graffitin är delvis borttvättad och alla hipsters har blivit äldre och skaffat barn som de köper små fjällrävenryggsäckar till. Det finns mycket fint i Prenzlauer Berg, men jag brukar inte riktigt välja att hänga där, det känns lite väl tillrättalagt. Loppmarknaden i Mauerpark på söndagarna är dock fantastisk om man vill fynda.

Friedrichshain
I mina hoods hittar man fina Boxhagener Platz med matmarknad varje lördag och lite för dyr loppmarknad varje söndag. Man hittar övervintrat DDR-folk, runtspringande hundar och dåliga barer. Man hittar RAW-området (Revalerstraße) där bland annat klubbarna/barerna Zum Schmutzigen Hobby, Cassiopeia, Suicide Circus och Szimpla Musiksalon håller till. Egentligen hittar man faktiskt de flesta klubbarna i närheten av där jag bor. Jag älskar mitt område, men kanske är jag lite väl partisk. Men jag vet inte, det är någonting i trädalléerna, spårvagnarna och leksaksaffärerna som gör mig varm och lurvig i magen. Och just nu har Berlin dessutom antagit sin allra vackraste, somrigaste skepnad.

Schöneberg
Kommer du till Berlin och vill hänga med HBTQ-personer är Schöneberg det rätta området för dig. I varje gathörn av Berlins homohjärta finns det homocaféer, fetischaffärer och vältränade män med chihuahuas. Winterfeldplatz är vacker, och likaså Viktoria-Luise-Platz (där känns det liksom lite som Paris).

Hackescher Markt
Nej, Hackescher Markt är ingen stadsdel, men värd att nämnas ändå. Runt S-bahnstationen Hackescher Markt och U-bahnstationen Weinmeisterstraße finns det inte bara bra klädaffärer och hur många turister som helst, utan det finns också någon slags mysig känsla i luften. Besök Hackescher Höfe (små innergårdar med klängiga växter och gallerier), gå in i butiken Muji och känn lugnet, gå till Große Hamburger Straße och besök den lilla judiska kyrkogården, promenera vidare förbi St. Hedwig-Krankenhaus och tänk på lilla mig och knät som jag skadade när jag trillade nerför en trappa i höstas. Eller, alltså, det där sista är nog inte så himla roligt att ägna sig åt.


KÖPA SAKER.

Hackescher Markt (S-bahnstationen Hackescher Markt)
Ovan nämnda område bjuder till exempel på butikerna Fred Perry, Dr. Martens, Clarks, Cos, American Apparel, Weekday, Adidas, Urban Outfitters och Made in Berlin (strålande second hand).

Humana
Den billigaste second handen i Berlin finner du i Humanabutikerna, den största har fyra våningar och ligger vid Frankfurter Tor (U-bahnstationen heter Frankfurter Tor).

Kleidermarkt Garage (Ahornstraße 2, 10787 Berlin)
Yes, second hand till kilopris, det jag hade läst om på tusen bloggar innan jag flyttade hit. Riktigt bra om man orkar rota runt en liten stund. Colours heter den andra filialen med second hand till kilopris (Bergmannstr. 102, 10961 Berlin), har dock inte hunnit besöka den någon gång. Made In Berlin som jag tipsar om lite högre upp är Garages och Colours lite dyrare, mer välsorterade syskon.

Kurfürstendamm
Alltså, jag gillar verkligen inte att gå längs Kürfurstendamm, allt är bara opersonligt och tråkigt. Men det är ju ändå Berlins största shoppinggata, så är man ute efter shopping kan det nog vara rätt ställe.


TURISTIGA SAKER OCH MUSEUM OCH ÄVENTYR TYP.

Siegessäule (rondellen i mitten av Tiergarten)
1864 uppfördes Siegessäule (vilket betyder segerkolonnen och är ett högt torn med en förgylld ängel i toppen) för att fira Preussens seger i kriget mot Danmark 1864 (Wikipedia är min räddare). Det kostar bara typ tre euro att gå högst upp i tornet (vilket är hur jobbigt som helst då det inte finns hiss och hur läskigt som helst om man likt mig har svindel), och utsikten är helt jäkla fantastisk. Fernsehturm (Berlins tv-torn) kan nog erbjuda någonting liknande, men det är billigare (och dessutom bättre för lårmuskulaturen) att hänga med ängeln.

Brandenburger Tor (Pariser Platz, 10117 Berlin)
Alltså. Det är en stadsport i sten som uppfördes mellan åren 1788 och 1791. Den är inte så häftig. Men man känner historiens vingslag vibrera i hela kroppen. Vid Brandenburger Tor reste nazisterna stora pelare med hakkors och hängde sina dramatiska flaggor, vid Brandenburger Tor löpte muren förbi, vid Brandenburger Tor yttrade John F Kennedy de bevingade orden ”Ich bin ein Berliner!”, vid Brandenburger Tor ordnas det årligen enorma kuddkrig. Ja. Alltså. Gå dit bara.

Förintelsemonumentet (Cora-Berliner-Straße 1, 10117 Berlin)
Ni vet de där mörkgråa stenblocken som ofta syns i svenska bloggar? Jo, alltså, det är en del av det stora förintelsemonumentet som ligger typ mellan Brandenburger Tor och Potsdamer Platz. Det är ett fint monument, och roligt att fotografera i dessutom.

Tierpark Friedrichsfelde (Am Tierpark 125, 10319 Berlin)
Det enorma zoo som byggdes i en slottsträdgård i Östtyskland 1955 har inte blivit särskilt uppmärksammat. Alls. Jag måste dock säga att jag tycker mycket bättre om det än Berlin Zoo vid Zoologischer Garten. Mängden vackra djurstatyer och ytor att ha picknick på överstiger alla förväntningar. Men visst känns allt totalt DDR-igt och visst är hela djurparken omgiven av miljonprojekt.

DDR-muséet (Karl-Liebknecht-Straße 1, 10178 Berlin)
Ett interaktivt museum som berättar om livet i Östtyskland genom texter, bilder, föremål, hela inredningar och filmer. Hur bra som helst.

Naturkundemuseum (Invalidenstraße 43, 10115 Berlin)
Berlins naturhistoriska museum är mycket sämre än Stockholms, men dinosaurieskeletten kickar allt. Många av informationstexterna finns för övrigt bara på tyska, inte så himla roligt om man inte kan språket alltså.

Hamburger Bahnhof (Invalidenstraße 50-51, 10557 Berlin)
Berlins självklara moderna konstmuseum som är byggt i en gammal tågstation. När jag var där visades en helt fantastisk konstfilm om en rysk ung kvinna som bodde i Berlin och vars liv präglades av drogmissbruk, bekräftelsetörst, drömmar och klubbar klockan halv åtta på morgonen.

Det sovjetiska krigsminnesmärket (Treptower Park, 12435 Berlin)
Jag tror inte att det existerar ett mer bombastiskt minnesmärke någonstans i världen? Under marken ligger sjutusen sovjetiska soldater begravna, över marken finns den sovjetiska vardagen urhuggen i stora stenblock, mängder av stjärnor och kransar och till slut ett enormt mausoleum med en sovjetisk soldat som håller upp ett barn med ena armen och med den andra armen förstör ett enormt hakkors med sitt svärd. Jag kan inte ens beskriva detta fantastiska monument, klicka på den här bildlänken så kan ni titta själva.

Hohenschönhausen Gefängnis (Genslerstraße 66, 13055 Berlin)
Att besöka det gamla DDR-fängelset i Hohenschönhausen är verkligen häftigt, jag vet inte riktigt hur man beställer guidade turer, men det går säkert att få fram genom gammalt hederligt googlande. Det var ingen som visste om att fängelset existerade, och i bostadsområdet ijämte bodde enbart fängelsepersonal.

East Side Gallery (Mühlenstraße 6, 10243 Berlin)
Det finns en lång sträcka Berlinmur kvar. Där finns det väldigt mycket fin graffiti och högljudd, dammig trafik. Åk dit vetja.

Teufelsberg (mitt i skogen Grunewald)
Citerar mig själv och Wikipedia: Efter andra världskriget skapades många artificiella berg av de rester som fanns kvar av Berlin. Just detta berg är byggt över en icke färdigställd, nazistisk, militärteknisk högskola. Under kalla kriget byggde sedan USA en stor avlyssningsanläggning högst upp på berget för att kunna spionera ordentligt på Sovjet. Idag är Teufelsberg mest en strålande utsiktsplats, ett höjdskräckshelvete och en graffitihimmel. Helt strålande, med andra ord. Det kan vara lite knepigt att hitta till Teufelsberg, om man tittar på googles karta stämmer det liksom inte riktigt. Berget ligger i skogen Grunewald precis vid sjön Teufelsee. Närmsta S-bahnstation skulle jag gissa är Heerstraße.


PARKER (ELLER TYP GRÖNOMRÅDEN).

Alltså, parkhäng är ju the grej i Berlin. Sväng ihop en enorm picknick, köp en engångsgrill eller gå bara in på ett Spätkauf (slarvigt översatt; senköp) för att köpa Sternburger och Augustiner. Slå er ner på en sammetsfilt eller en plastpåse. Drick öl. Titta på solnedgången. Kasta frisbee. Gå fram till främlingar. Rök för många cigaretter. Ät en jordgubbe. Ta. Det. Bara. Hur. Lugnt. Som. Helst.

Görlitzer Park (Wiener Straße 59 B, 10999 Berlin)
När solen sken som allra mest min andra dag i Berlin tänkte jag att det var en god idé att promenera lite i en park. Det var innan jag hade lärt mig att park i denna stad är lika med droger i överflöd. Plötsligt trängde höga rop igenom soulen som strömmade in genom mina hörselgångar. ”SMILE MARIJUANA COCAINE MDMA”. Yes. Bra start i den nya staden. Men, om man bortser från att Görli kanske är den drogigaste parken i stan är den också oerhört mysig (om man kanske inte mitt i natten går in i de allra mörkaste buskagen). Hela dagarna är den full med grillande, bollkastande, öldrickande människor. Den ligger dessutom i Kreuzberg, med andra ord är det alltid nära till eh, allt annat liksom.

Mauerpark (Gleimstraße 55, 10437 Berlin)
På söndagar är det en enorm loppmarknad i Mauerpark, och när som helst annars (och då) är hela stället proppfullt av folk. Skulle gissa att det hänger ganska mycket turister i Mauerpark, men det kan ju vara hur trevligt som helst. Det ska även vara utomhuskaraoke på söndagarna, har dock inte upplevt det på närmre håll.

Tempelhof (Platz der Luftbrücke 5, 12101 Berlin)
Ni vet under DDR-tiden? Då fanns det många olika flygplatser i Berlin. Den amerikanska hette Flughafen Berlin-Tempelhof och lades ner helt och hållet 2008. Nu är hela flygplatsen bara ett enormt område inne i stan där människor cyklar, åker inlines, flyger med drakar, grillar och dricker öl. Den första maj var det en helt jäkla enorm utomhusklubb på Tempelhof, men tyvärr jobbade jag då. Fantastiskt roligt att missa det, verkligen.

Wühlischplatz (Wühlischplatz, 10245 Berlin)
Ursäkta, jag är tvungen att skriva med denna park. Trots att den är pytteliten och mer räknas som ”platz” än ”park”. Men ändå, jag älskar den. Wühlischplatz är triangulär och omgiven av ett järnstaket och lummiga träd. Buskarna i parken är välklippta och i det gröna gräset hånglar tyska par. Det finns flera högst sittvänliga bänkar där man kan sitta och skriva och i ett hörn finns det en halvmåneformad sandlåda där barn brukar leka. Vid en av den pyttelilla parkens ingångar finns det en fontän i form av en flodhäst på vars rygg det står två pyttesmå troféjägare som med gevär och kikare spanar ut över savannen. Åh.

Körnerpark (Schierker Straße 8, 12051 Berlin)
Körnerpark är som en liten kunglig, parisisk park mitt i Neukölln. Allt är välklippt och fontänigt och drömskt. Jag skulle vilja påstå att Körnerpark är som en liten del av slottet Sanssouci i Potsdam (alltså ett slott som ligger i staden Potsdam som är Berlins närmsta grannstad som man kan komma till med S-bahn på sisådär fyrtiofem minuter). Sanssouci är en annan plats som jag verkligen måste besöka, det slottet är helt jäkla magiskt (och skiljer sig definitivt från allt vad man förknippar Berlin med).

Tiergarten (googla bara)
Det finns en anledning till att musik skrivs om denna park, en anledning till att massa människor utanför Berlin känner till den. Tiergarten är liksom ett eget litet universum med bäckar, dammar, broar, träd, använda kondomer, kaninungar, lyktstolpsutställningar och rosor. Parken har flera olika delar, och i mitten av alltihop står Siegessäule som jag skrev om lite högre upp. Äsch, åk dit bara.


MARKNADER.

Turkiska marknaden (Maybachufer 1 (och vidare längs kanalen), 12047 Berlin)
På tisdagar och fredagar äger världens bästa (okej, det där har jag inte riktigt belägg för att påstå) rum på Maybachufer i Kreuzkölln. Utöver musikanter, strålande matstånd, jättemånga svensktalande personer och bästa stämningen kan man här fynda grönsaker och frukt till helt sanslösa priser. Och då menar jag verkligen S A N S L Ö S A priser. Råkar ibland komma hem med två kilo tomater för en euro liksom. Ehe. Det finns väldigt mycket tyg och smycken, kryddor och korvar, kakor och leenden.

Marknaden i Mauerpark (Gleimstraße 55, 10437 Berlin)
Nu har jag ju typ nämnt marknaden i Mauerpark två eller tre gånger tidigare i denna guide, men ändå. På söndagar finns det alltså en enorm loppmarknad här, och på den kan man fynda hur jäkla mycket och bra som helst om man orkar rota lite.

Marknaden på RAW-området (Revaler Straße (jättemånga husnummer), 10245 Berlin)
På RAW-området i mina hoods anordnas det loppisar på söndagarna. Det är mest privatpersoner som säljer kläder och tallrikar och leksaker och allt annat däremellan (till bra priser). Dessutom finns det riktigt trevliga matstånd och öppna café- och restaurangliknande ställen. Folket som hänger på RAW-området kanske kan se lite läskigt ut vid första anblicken, det är vääääldigt många övervintrade punkare med knallrosa hår och stora hundar i mitt område. Men det är verkligen inget att oroa sig för.

Marknaden på Boxhagener Platz (Boxhagener Platz, 10245 Berlin)
Varje lördag anordnas det matmarknad på Boxhagener Platz i mina hoods. Jag älskar att bara promenera omkring, smaka på ost och svartpeppar, prata med någon krukmakare, köpa färskpressad apelsinjuice och välja ut de allra finaste rädisorna. Det är verkligen hur mysigt som helst. Och på söndagar anordnas det en loppmarknad. Loppmarknaden är lite för dyr, det säljs typ knäppa designerbord, gamla stasikläder och vackra lampskärmar. Men har man tur så kan man fynda någonting, och annars är det fint att bara gå omkring och titta. Mitt köksbord köpte jag för bara tio euro.

UPPLEV BERLIN SÅHÄR VETJA / ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSSÄTT.

Tänk inte att det går att betala med kort, för det gör det inte. Alltså, ibland går det. I vissa klädaffärer och i en och annan mataffär och kanske på någon restaurang. Men räkna inte med det. Ta istället ut kontanter då och då i någon bankomat. Alla bankomater är för övrigt tusen gånger segare än de svenska bankomaterna, så är det knäpp facebookreklam i bankomaten i sisådär en minut betyder det inte att maskinen har slukat ditt kort, det betyder bara att den tar det lite berlinigt chill.

Berlins kollektivtrafik består av S-bahn (typ pendeltåg), U-bahn (tunnelbana), spårvagnar och bussar. Är du på semester i Berlin kommer du med stor sannolikhet bara att röra dig i A-zonen (alltså innanför den S-bahnlinje, kallad ringlinjen, som innesluter hela Berlins innerstad). När du köper biljetter måste du dock alltid betala för en AB-biljett (så du kan med andra röra dig utanför ringen om du vill). C-zonen kommer du med största sannolikhet bara att röra dig i om du ska ut till flygplatsen Schönefeld. Det finns många olika typer av biljetter: kortsträckebiljetter, enkelbiljetter, dagsbiljetter, tredagarsbiljetter, månadskort osv.osv.osv. Ibland råkar man ut för kontrollanter jätteofta, ibland inte alls. På U-bahn har kontrollanterna stora uniformer och är lätta att känna igen, men på S-bahn är de civilklädda, och åker man då fast så åker man verkligen fast. Plankar man så måste man böta 40 euro, och har man då inte giltig legitimation på sig så kallar vakterna ibland dit polisen. BVG.de är hemsidan som gäller för mer information om kollektivtrafiken (byter du hemsidans språk till engelska försvinner dock en del av informationen, haha, helknäppt).

Drick Club Mate. Ja. Bara gör det. Club Mate är en naturlig energidryck baserad på det sydamerikanska matetet. Drycken köps i glasflaska för 1,30 på närmaste spätkauf och smakar som en sommaräng i augusti (alltså bränt gräs). Club Mate med vodka är vanligt att beställa in på klubbar.

Ta det lugnt. Hur mycket man än hinner med i den här staden så finns det tusen saker åter, och ärligt talat är det inte så himla roligt att hasta omkring mellan Brandenburger Tor, Pergamonmuséet och TV-tornet. Köp öl. Sätt er i en park eller vid någon kanal. Prata med folk. Ät haloumi i bröd. Köp en glittrig klänning på Humana. Dansa. Drick några öl till. Så. Ordnat. Fin Berlinresa.

Häng med mig vetja. Jag är ganska nice faktiskt, och det är ju alltid roligt att träffa nytt folk. Puss och skål och så.


OCH SLUTLIGEN: SAKER DU DEFINITIVT KOMMER ATT BÖRJA SÄGA OM DU FLYTTAR TILL BERLIN.
(hahaha, dagen efter att jag hade sett det här klippet träffade jag snubben i videon inne på American Apparel)
(och, heh, dagen efter att jag hade publicerat den här guiden såg jag honom ge en lap dance åt en vän inne på Salon Zur Wilden Renate)





Om det är någonting som ni saknar i guiden, eller om någonting är oklart, är det bara att skriva en kommentar. När jag nu redan har lagt ner tusen timmar på denna guide kan jag mer än gärna lägga ner någon minut till.

mitt liv stavas i superlativ // ytterligare ett försök att säga någonting med bilder

låt mig uppleva en stockholmsnatt på lilla essingen.


låt mig älska sophie tills jag dör.


låt mig dricka kaffe med ett stormförälskat par.


låt mig klubba med mirrelicious till tidig morgon och sedan inte äta frukost förrän klockan halv fyra på eftermiddagen.


låt mig gå längs en gata där rosorna blommar och sedan ramla rakt in i en superbillig italiensk restaurang med min finkusin och där äta en gudomlig risotto för 4,90 och bli ledd ner i en mörk källare, genom flera dörrar, till kundtoaletten.



låt mig promenera över warschauer brücke tusen gånger om och låt mig tänka "här hör jag kanske hemma".


låt mig och anna lära varandra om varandra och allting annat medan vi äter på ryska restauranger, tittar på dramatiska himlar, häller sand på mitt golv och sover över.


låt mig ha en bombastisk oroshimmel utanför fönstret och låt mig vakna upp mitt i natten av dundrande åska.

ibland tänker jag att jag är nitton och ett halvt år gammal och att jag i nitton och ett halvt år har väntat på att mitt liv ska börja

Ett osammanhängande virrvarr av tankar:
Stockholm var träden som inte blommade och solen som inte värmde. Stockholm var pappan att äta glass med och Sophiefamnen att känna sig trygg i. Stockholm var att åka pendeltåg med musik utan bas rakt in i öronen och Stockholm var att undra varför det fanns så många personer som talade svenska överallt och Stockholm var att besöka tre olika folkhögskolor. Två av skolorna var stenar i magen och grus i skorna, en var cirkushästar som gjorde bakåtvolter på en öppen äng och delfiner som hoppade genom brinnande ringar i ett hav av hallonsoda.

Berlin blev känslan av att komma hem och känslan av att allt är möjligt och jag blev definitionen av förvirring. Det är en märklig insikt det där, insikten att man faktiskt kan skapa sig en verklighet varsomhelst hursomhelst närsomhelst och att det som känns för fint för att vara sant inte nödvändigtvis behöver vara falskt. Och när jag vaknade upp lite senare hade gruset förflyttat sig till fotändan av min säng och i kroppen fanns bara ensamhetenensamhetenensamheten. Alltid den där jävla ensamheten. Hur fiktiv den än må vara så känns den högst reell.

förgätmigej
forget-me-not
vergissmeinnicht

Det är alla gånger jag tänker på dig och det är alla gånger jag tänker på att du inte tänker på mig och det är alla gånger jag tänker på att jag inte borde tänka på dig.

Det är en handskriven adress i hörnet av ett kuvert frankerat i Sverige. Cirkushästbakåtvoltskolan skriker KOM HIT och om jag hade varit en karaktär i en serietidning hade mitt JA i versaler följts av minst sju utropstecken. Hur illa min copywritande vän Sophie än tycker om flera utropstecken i rad. Jag ska försöka låta Jakobsbergs folkhögskola rocka min värld och jag ska försöka få Stockholm att dunka hemma och jag ska försöka hitta någonstans att bo och jag ska försöka skriva mer än någonsin förut. Jag ska också komma ihåg att hela världen ligger framför mina fötter och att jag kan skapa mig en verklighet varsomhelst hursomhelst närsomhelst.

Och en insikt:
Du, finns det någonting mer fantastiskt än det krispiga i det frånstötande, det fördärvade i det vackra, det rena i det söndertrasade och det skeva i morgondaggen? Kontrasterna är vad jag lever för. Jag vill linda in mig i det glittrande och kasta mig rakt in i det kolsvarta. Men jag måste bli bättre på att välja mina tankemönster. Förstår du att det är dina cirkelgående ursäkter som leder dig rakt ner i misären och din raka hållning som för dig framåt? Ständigt övar jag mig själv i att bära hakan högt och från människor förvänta mig samma respekt som jag ger dem. I mitt huvud viskar jag att det är menlöst att eftersträva perfektion, att något sådant inte ens existerar. I flera minuter stirrar jag rakt in i spegeln rakt in i mina ögon och vidare rakt in i någonting mer. Med mycket viljestyrka och lite jävla anamma separerar jag göra från vara, mina prestationer från mitt människovärde. Eller jag försöker i alla fall. Och mer än så kan ju ingen göra, mer än så begär jag inte av mig själv.

Upp