hej där ute

Hej alla läsare (hur få eller hur många ni än må vara)! Det jag skriver i den här bloggen är egenupplevt, uppdiktat, kryptiskt och övertydligt om vartannat. Men oavsett vad det är jag skriver här känns det som att jag ger er mycket av mig själv. Envägskommunikation är inte alltid något jag gillar, trots att det ibland bara är mig själv och mina tankar jag behöver, absolut ingen tredje part. Men ibland fungerar ni som en tredje part, med era intressanta kommentarer och synvinklar, och det gör mig så glad. Jag skulle vilja be er om en sak: kan ni inte berätta något för mig? Vad som helst, inget, allt. Det skulle vara så fint att få läsa era tankar. Skriv hej, skicka ett filmtips, länka en blogg som du tycker att jag borde läsa, berätta om han-den-där-med-de-fina-händerna-som-du-alltid-ser-på-bussen, skicka en Spotify-spellista, ge mig råd, beskriv ditt liv, skriv något om vädret (för sånt gör man i Sverige), be om råd, tala om för mig varför du älskar din flickvän, berätta varför du inte tycker att livet känns värt att leva, skriv om hur din pojkvän alltid har på sig fula mössor, ge mig ett boktips, skriv en novell. Skriv om vad som helst. Skriv om inget. Skriv om allt. För allt och inget är något av det bästa jag vet, högt och lågt, allt på samma gång, alla tankar i en enda snurrig röra. Skriv gärna ett mail till [email protected] om det känns galet att skriva något i ett kommentarsfält som är tillgängligt för alla. Tack för att ni är fina.
Upp