hur hippt ett liv kan se ut utifrån (även fast det skaver en aning inuti)
MEN ÅH JULIA VARFÖR BLOGGAR DU INTE?!?!?! DET ÄR SÅ JÄVLA TYPISKT DIG!!!!!! Ja, förlåt, ja, jag vet. Men låt mig presentera *trumvirvel* en nästintill legitim orsak/ursäkt: jag medverkar i en liten filminspelning. Alltså har jag inte dansat för länge och glömt bort att gå hem (på många klubbar här finns det klotter och klistermärken med budskapet "don't forget to go home", en mening som borde vara Berlins officiella slogan).
Utöver mina andra mycket legitima orsaker/ursäkter (tysk grammatik i överflöd, märkliga extraräkningar, uppsägning av kontrakt, två besökare, lite hjärtesorg, lite ångest) har jag alltså hängt med den här personen. Julia ägnar sig för tillfället åt sitt filmskoleslutprojekt, en kortfilm om tre personer som kanske inte fungerar helt friktionsfritt ihop. Och så ville hon att jag skulle spela en av karaktärerna, och ja, det har jag ju aldrig gjort tidigare, så jag tänkte att det kunde vara roligt.
Så jag har till exempel ätit pizza under repetitionerna.
Och tvingats kedjeröka framför Brandenburger Tor tillsammans med min filmpojkvän (alltså, avlider) och min filmkusin.
Och en kväll tog vi Tempelhofer Feld med storm bara för att få andas lite.
Snart är jag tillbaka här igen. Puss.
Snart är jag tillbaka här igen. Puss.