kom till platsen där inget händer, inget rör på sig utom havet, molnen och fyra hemmakatter.

Hej. Jag har hunnit läsa ett helt gäng magiska böcker i år, bland annat dessa två. Egentligen vill jag inte avslöja väldigt mycket mer än så, men några adjektiv och substantiv bör jag väl få in i det här blogginlägget.

Maken av Gun-Britt Sundström
Maken är en bok som möjligtvis handlar om förälskelse, tvåsamhet, vad samhället paketerar som kärlek, att vilja ha hela världen, att tycka om olika mycket, att reda ut begrepp, att försöka bli vuxen, att försöka stå ut med sig själv, att försöka leva ihop med en annan människa, att bestämma sig, att ångra sig. Rent konkret handlar boken om Martina och Gustav. Det hela är medryckande och irriterande och magknipsframkallande och frustrerande och allt annat på en och samma gång. Så. Jävla. Viktig. Bok.

Och de här ordföljderna tyckte jag extra mycket om av diverse olika anledningar:























Sommarljus, och sen kommer natten av Jón Kalman Stefánsson

Den här boken kan vara något av det vackraste jag har läst i hela mitt liv. Berättaren är ett mystiskt vi som sakta bygger upp en beskrivning av en isländsk by och vissa av dess invånare. Det berättas om Jonas som är så outhärdligt blyg och blek att de andra byborna tror att han en dag helt ska förenas med dagsljuset och försvinna, det berättas om en framgångsrik person som en natt börjar drömma på latin och sedan helt byter riktning i livet, det berättas om människor som dagligen simmar i havet oavsett väder och människor som hänger sig i sina vardagsrum för att de inte vill mer och människor som hånglar på Konsumentföreningens fester och människor som försvinner iväg från byn för att upptäcka världen. Och språket är så precist och poetiskt att nästan varje sida fick mig att skratta högt eller gråta ännu högre.

Och här följer några fina passager:














Upp