INGENTING ÄR BRA NOG, DET ÄR DERAS SLAGORD. STÅR I BAREN OCH RÖR INTE EN MIN, OM DE INTE KOLLAR SNETT PÅ DEN BREDVID. DE TYCKER ALLTING ÄR BÄTTRE I BERLIN.

Duvblått ljus som strilas in genom de tunna bomullsgardinerna. Barnskratt och glasklirr från ett fönster tvärsöver gården. Vaktmästaren som vattnar blommorna efter en växthusöverhet söndag. Jag som har bytt ut det silverglittriga nagellacket mot ett nattsvart och ligger raklång i sängen med datorn i knät. De tyska verben har denna helg inte blivit så sönderböjda som jag hade planerat, men istället har det städats och tvättats och fixats riktigt ordentligt. Dansandet och vindrickandet har jag övergett tillfälligt, ibland måste kroppen få vila. Nu följer ett gäng knäppa bilder som inte riktigt har med varandra att göra, men inte heller passar in någon annanstans.

Först och främst detta mästerverk som jag tog när jag precis hade rakat av mig håret och dessutom ville meddela att bloggen hade fått 500 bloglovinprenumeranter. Ehe. Vill ju egentligen bjuda er alla på dillchips för att fira (mycket godare än tårta, ju).

Och så passar jag på att lägga upp två överbabeiga bilder som Cornelia tog av mig i Göteborg, för var ska en annars lägga upp överbabeiga bilder på sig själv? På den sista bilden hänger jag för övrigt med två eminenta personer på Emilies balkong: Bells och Julia.

En dag åkte jag på utflykt till det övergivna militärkomplexet Krampnitz tillsammans med Nils, Zeth och Christofer. Bilder därifrån kommer först om några dagar, så länge får ni hålla er till godo med denna magiska Nilsgif.

Och denna tragiska bild av Zeth, givetvis. Magiskt men tragiskt.

En torsdagsnatt hade jag finaste klubbupplevelsen någonsin, bland annat med de tre strålande personerna ovan: Ida, Carolina och Zeth. Allt började med militärkomplexutforskande i Krampnitz, fortsatte med pizza i Spandau, blev fireballdrickande i Nils avlånga rum, krånglade sig vidare till öl på Freudenreich, utvecklades till en långpromenad i halvfel riktning med helintressanta samtal, slutade på Chalet med dansdansdans. Där var technon precis så minimalistisk och tung som jag älskar den (utan att kunna använda fancy musiktermer). Här ovan är vi lite lätt slitna och på väg hem till mig klockan halv nio på morgonen. Möjligtvis gick jag inte till min tyskakurs den dagen, möjligtvis mötte jag en klasskamrat på S-bahnstationen, möjligtvis kände jag att jag kanske borde börja ta det lite lugnare. Men sedan drack vi vatten och åt popcorn och pratade om litteratur, vilket raderade min ångest.

Ni missade väl inte att techno vann över tango? Att Tyskland vann över Argentina i fotbolls-VM? Att Müller är så här gullig när han vägrar prata engelska? Nils sista berlinska natt inkluderade ett ösregn och ett VM-guld. Det blev dans på borden och fyrverkerier och en S-bahnfärd till Alexanderplatz. Vi rusade förbi tutande bilar och tyska bröliga män. En man med trasiga kläder gav oss skedar som han hade stulit från ett hotell för att han saknade maracas. Vid Brandenburger Tor blev jag tillsagd av en hotellportier och en polis, avspärrningar finns tydligen till för att följas, även om en inte förstår att ett område är avspärrat. Några danssteg senare promenerade vi hem genom halva stan mitt i natten. Jag tog av mig skorna för att få känna på asfalten och köpte en liter vatten på ett Spätkauf. Bilarna slutade aldrig att tuta och till slut kom morgonen såsom den alltid gör. Då fick jag ge Nils en sista kram innan han flyttade hem till Sverige för att leva ett annat liv (gråter blod).

Dagen efter kom Zeth hem till mig och Adna, det skulle dröja ytterligare några dagar innan han klev på ett tåg till Sverige, och han hade inte någonstans att sova. Även Christofer tittade förbi en liten sväng innan han var tvungen att åka till flygplatsen.

Magiska människor har jag nästan alltid lärt känna på de mest oväntade av vis. Inte hade jag någon aning om att den något förvirrade och väldigt försenade personen, som plötsligt klev in i klassrummet på min introduktionskurs i höstas, skulle visa sig vara så helbra. Men det är han, Zeth. Och nu kan vi ägna oss åt följande saker tillsammans: prata om text (vi skriver oerhört lika men samtidigt inte alls, och han läser bara gubbar medan jag nästan uteslutande läser kvinnor), diskutera på ett bra vis (ni vet, när det inte är preaching-to-the-choir men inte heller låt-mig-slita-av-ditt-huvud), skratta åt fullkomligt politiskt inkorrekta saker tillsammans (eh, så välbehövligt). Slut på kärleksförklaring.

Sist, men absolut inte minst, vill jag visa er den här planschen från i fredags. Adna skulle göra en liten konsert för Bedroomdisco i ett vardagsrum i andra änden av Berlin, så iväg bar det med gitarrcase och pedaler och förstärkare. Jag kände mig typ som den häftigaste groupien någonsin, och såg förmodligen ut som en stolt fågelförälder där jag satt i skräddarställning på trägolvet och fick höra henne röra resten av publiken till total tystnad, stillhet och koncentration. Orkar inte ens försöka dölja hur grym jag tycker att hon är, lyssna här om ni vill. Och affischen ville jag mest visa för att det står yay adna wow. Skrattade hur länge som helst åt det.

Nu ska jag försöka rulla x antal centimeter åt sidan för att kunna rycka upp täcket och lägga mig under det. Planerar alltså att sova. Önska mig lycka till.
KÄRLEKSFÖRKLARINGAR

haha vad i helv? gud vad världen är liten, då jag träffade Nils (han var på min födelsedagsfest för några år sedan) i fredags i Växjö. kul!

Svar: hehehe, lilla lilla lilla världen. han är ju onekligen en smålänning i grund och botten, den där nils.
ohhboy.blogg.se


Madeleine -FOTO FEMINISM VEGANISM

vilket underbart inlägg<3

Svar: <3<3<3!
ohhboy.blogg.se


oroshjärta

hehe, så asså.. Zeth.. dör söthets-döden!




Svar: haha, åh, fint! tusen poäng om du är på emmabodafestivalen just nu och hånglar upp honom!!!
ohhboy.blogg.se


maja

Du är..du är..dud..du...du är ett chipsgos.

Svar: alltså oshogoshobabymysis. <3!
ohhboy.blogg.se


adna

Hej! Vilken fin blogg du har. Jag ska precis åka till berlin och blev sugen på att åka och se krampnitz nu när du skrev om det! Måste man typ smyga sig in genom något hål i något stängsel eller hur funkar det? Är det läskigt där? Hehe..

Svar: Nu har jag skrivit det långa inlägget om Krampnitz, läs här: http://ohhboy.blogg.se/2014/july/krampnitz.html#comment :)
ohhboy.blogg.se


Jasmine

Upp